Dum vivimus, vivamus

Då var det dags igen. Jag och Solveig tog en liten tripp till Barsebäckshamn.

 Först fick vi ta oss igenom stan, och ut längs varvsvägen mot Häljarp. Det gick inte så fort eftersom vi hade lite motvind och allt kändes uppför. Men när vi väl kom ut på Barsebäcksvägen och över motorvägen, bara flöt det på.

Vår plan var att ta oss till Barsebäckshamn och tillbaka, med bra tempo.

Första vätskepausen efter 11 km. Det blev ett kort stopp, för vi ville komma fram tidigt.

Det var långa, flacka raksträckor, där man bara kunde glida. Helt synkroniserade drev vi på, tills Solveig började känna av lite skoskav. Stannade till vid Barsebäckscamping och försökte få en tysk familj att förstå att vi ville "låna" ett plåster. Fruktlöst... Fortsatte in till receptionen och där fick vi vad vi letade efter. Snälla Maria gav oss inte ett men två plåster.

 Efter detta lilla pitstop hade vi bara 2 km kvar till hamnen och ett svalkande bad. Vi rullade in på Anna & Joppes hamnkrog och fick loss pengar via visakortet så vi kunde köpa glass i kiosken. Frågade två tjejer var det var bäst att bada. " På andra sidan, där borta, andra bryggan" Efter glassen tog vi oss dit tjejerna pekat. Och fann brygga nummer 2. Bra val. 

 Efter badet ville vi komma igång så fort som möjigt, Solveig frös och solen hotade med tidig nedgång. Vi ville hinna in till Häljarps upplysta cykelbana innan det blev mörkt. Uppe vid campingen blev det lite trångt. Möte med en buss som inte kunde väja ut på andra sidan, då han själv fick möte. Vi rullade närmare och närmare. "Vad ska vi göra?" frågade S. "Åk bara, det går bra", sa jag. Vi hade bussen på vår högersida och den lyckades flytta sig lika fort som vi gled jämte den. Det var som en ridå, som sakta gled åt sidan.

Det gick riktigt fort hem, lite vind i ryggen. Vi bara susade fram. Dit tog resan tog 1:39, (19,9km), hemfärden tog 1:18. Vi hann in i Häljarp långt innan solen lagt sig tillrätta på horisonten. Varvsvägen tog vi som i ett nafs. Som Solveig sa, "Denna biten kändes lång sist vi åkte till Häljarp, nu är den bara transportsträcka". Vi svishade genom stan och tog den sista "backen" uppför Fröjdenborgsgatan i raskt tempo. Rullade in på vår ramp och pustade ut och berömmde oss över hur jäkla duktiga vi egentligen är.

Denna resa var perfekt i alla avseenden. Rull, glass, bad, solnedgång, rull, rull och en bra vän i sällskap.